• Kärlekskriget

    Kärlekskriget

    Nyskriven opera av
    Paula af Malmborg baserad på
    Ebba Witt Brattströms roman

    Boka biljett nu!

Århundradets kärlekskrig blir opera i Vattnäs

Århundradets kärlekskrig blir opera i Vattnäs

I sommar sätts Ebba Witt-Brattströms omtalade bok ”Århundradets Kärlekskrig” (Norstedts Förlag 2016) upp som opera med musik av Paula af Malmborg Ward, libretto av Mathias Clason och regi av Niklas Hjulström. ”Vattnäs är den nu helt regerande klanglådan för ny svensk opera, en akademi, ett lekrum, ett retreat! Där kan man skapa och sen få flytta det in i mer laddade teaterrum”, säger Mathias Clason som även svarar för scenografin. Kärlekskriget, som operan heter, produceras i samarbete med Västmanlands Länsteater.

I rollerna som Hon och Han ser vi Anna Larsson, alt och Lars Arvidson, baryton. Amelia Jakobsson, sopran, medverkar i rollen som Ivona, en karaktär som inte finns i boken utan tillkommit i operaproduktionen. Fredrik Burstedt återvänder till Vattnäs som dirigent och med sig har han en orkester med unga, begåvade musiker där vi återfinner flera bekanta ansikten från tidigare år. Den 6 juli 2017 är det urpremiär i Vattnäs Konsertlada. Föreställningen ges även den 7, 8 och 9 juli.

Ebba Witt Brattström: ”Jag måste nypa mig i armen”

Ebba Witt Brattström: ”Jag måste nypa mig i armen”

”Mathias Clason kontaktade mig angående min bok Århundradets kärlekskrig som Anna Larsson såg operapotentialen i. Jag måste fortfarande nypa mig i armen för att inte tro att det är en dröm: att Anna, en mezzosopran i världsklass som jag älskar, vill sjunga rollen som Hon. Vattnäs Konsertlada är ett centrum för nyskriven opera, så det är naturligt att operan får sin världspremiär där.

När jag gluttat över axeln på librettisten Mathias och sett hur fiffigt han knådat min text inser jag att detta verk, inte minst tack vare Paulas magnifika musik, blir en förhöjd och fokuserad variant som smaksätter mina ord med det som opera kan ge: fokus på känslosvängningarna. Kärlekens smärta och jubel, liksom, det betryckta hjärtats sång.”
Ebba Witt Brattström, författare

Anna Larsson: ”Jag kände att det var en opera”

Anna Larsson: ”Jag kände att det var en opera”

”Jag har alltid beundrat Ebba Witt-Brattström för hennes skärpa och klokskap och är väldigt intresserad av den feministiska födelsen och de reformer man har drivit fram i Sverige. När jag läste boken såg jag den som en modig bekännelse från en kvinna som utåt sett är väldigt mycket mer frigjord och stark än vad hon är innanför hemmets väggar. Jag hörde musiken. Jag kände att det var en opera, ett libretto. Jag dagdrömde om att få porträttera henne.

Då ringde Mathias Clason och sa att han fått rättigheterna av Ebba. Jag trodde inte det var sant och tackade ja utan att överhuvudtaget behöva betänketid. Det här måste bara få hända.”

Anna Larsson, konstnärlig ledare Vattnäs Konsertlada

Paula af Malmborg Ward: ”En universell historia”

Paula af Malmborg Ward: ”En universell historia”

”Det handlar inte om att lägga tillföra något till boken, utan om att fördjupa. Att gestalta människors relationer via musik, bild, sceniska uttryck och framförallt tajming är något helt annat än vars och ens lästa upplevelse. För mig som tonsättare är det viktigt att hitta teman som gäller oss alla, och som är universella och det här kammardramat är en sån universell historia. Vattnäs gör sig mer och mer berömt för nyskriven musikdramatik. Ett kammardrama som detta lämpar sig ypperligt för Vattnäs storlek och atmosfär. Idylliskt, men klaustrofobiskt om det vill sig illa.

Vattnäs är en en underbar liten institution som arbetar utifrån lust och egen konstnärlig övertygelse, utan omvägar. Dessutom har Vattnäs (läs Anna Larsson och Göran Eliasson) förmågan att knyta riktigt hungriga och dedikerade musiker och artister till sig. Jag ser väldigt mycket fram emot sommaren 2017”.
Paula af Malmborg Ward, kompositör

Pressröster

Varför Carmen?

Varför Carmen?

Varför väljer vi att sätta upp just Carmen? Det som inspirerade Georges Bizet i Paul Merimées novell om gatflickan Carmen i utanförskapet i södra Spanien på 1800-talet är än idag en verklighet för många människor i Europa.

Genom att återvända till Merimées och Bizets ursprungliga tanke att skildra människor som lever utanför samhället blir föreställningen paradoxalt nog nyskapande.

Carmens öde är verkligt, hon finns mitt ibland oss. Nu vill hon sjunga i Dalhallas sensommarnatt om den sanna friheten att få vara sig själv och förverkliga sina drömmar.

Om Bizets opera

Om Bizets opera

Carmen är en opera i fyra akter med musik av Georges Bizet och libretto av Henri Meilhac och Ludovic Halévy, baserat på Prosper Mérimées kortroman Carmen. Operan uruppfördes i Paris den 3 mars 1875 på Opéra-Comique men mottogs skeptiskt av publiken. En av anledningarna tros vara den socialrealistiska miljön.

Kärlek, svartsjuka och död var inget nytt inom operan, men hade dittills endast utspelats i de högre samhällsklasserna och inte bland arbetare och lägre militärer. De flesta tilltänkta titelrollsinnehavare hade på ett tidigt stadium avböjt därför att de fann Carmen alltför skamlös.

Ledaren för Opéra-Comique var ohöljt fientlig till projektet - han fruktade att teaterns renommé skulle fördärvas om publiken ansåg Carmen omoralisk.

Den nästan eniga franska kritikerkårens skepsis delades inte av dåtidens giganter. Richard Wagner, Johannes Brahms och Pjotr Tjajkovskij var positiva och filosofen Friedrich Nietzsche skrev beundrande om det nyskapande i verket.

Efter stor framgång i Wien samma år har den gjort segertåg jorden runt och är idag en av de mest spelade och populära operorna genom tiderna.

Handling i korthet

Operan utspelar sig i Sevilla på 1820-talet. Carmen arbetar i en cigarettfabrik. Hennes vänner är smugglare, småtjuvar, prostituerade och andra i samhällets utkanter. Carmen bedårar männen genom sin skönhet och sitt utmanande sätt. Hon arresteras efter ett bråk men förmår korpralen Don José, som vaktar henne, att släppa henne fri genom lova honom sin kärlek.

Don José straffas men beger sig sedan till Lillas Pastias krog där Carmen väntar. Där skildrar tjurfäktaren Escamillo sina bedrifter och Carmen lyssnar hänfört. Hon dansar för Don José men hånar honom när han vill återvända till kasernen. När löjtnant Zuniga uppvaktar Carmen råkar de båda männen i slagsmål. Don José ansluter sig till zigenarnas rövarband.

Men Carmen tröttnar snart på Don Josés eviga svartsjuka. När Escamillo kommer till deras läger för att bjuda in Carmen tjurfäktningen blir Don José rasande och försöker skjuta honom. Micaela, Don Josés flickvän hemifrån, bevittnar alltihop från ett gömställe. Hon har kommit för att hämta hem honom till hans döende mor. Han följer motvilligt med men svär att han ska återvända.

Han går motvilligt men svär att han ska återvända. Carmen eskorteras av Escamillo till tjurfäktningsarenan. Vänninorna varnar henne för att Don José är i närheten. Han försöker förgäves påminna Carmen om deras kärlek men hon förklarar att hon nu tillhör Escamillo. Han knivhugger henne till döds samtidigt som hurraropen från arenan visar att Escamillo besegrat tjuren.

Den välkända musiken

Den välkända musiken

Även den som aldrig lyssnat på opera kommer garanterat att känna igen mycket av musiken i Carmen. Därför är Carmen en alldeles utmärkt »nybörjaropera»!

Efter den berömda ouvertyren serverar Bizet den ena slagdängan efter den andra. Habaneran, där Carmen sjunger om att kärleken ger blanka tusan i alla regler. Seguidillan, där Carmen förtrollar Don José när hon sjunger om en natt av dans och passion på Lillas Pastias taverna.

Don Josés smäktande kärleksförklaring till Carmen i Blomsterarian. Och naturligtvis Toreadorarian, där Escamillo beskriver tjurfäktningens dramatik och hur matadorens dödsförakt belönas med kärleksfröjd.

För att bara nämna några! Längre ner på denna sida finner du YouTube-klipp med de mest kända styckena.
Se klippen från Youtube

Pressröster

»»Sällan har man hört så tydliga pianissimon från Dalhallas scen som när Anna Larsson sjunger Carmen. Här framträder självmedveten kvinna som inte behagar männen.»

Svenska Dagbladet

»När augustimörkret tätnat till tredje akten sveper Dalhalla­magin in med små upplysta roddbåtar och Carmens ”spåaria” blir en ödesmättad höjdpunkt.»

Dagens Nyheter

»Scenografi och kostym (Karin Sundvall) är effektfull. Byggställningar, soptunnor, lastpallar blandat med vacker ljussättning, förstärker känslan av att livet verkligen är både arbetsamt och slitigt och fantastiskt spännande på samma gång.»

Dala-Demokraten

Medverkande

Bli medlem i vänföreningen!

Kontaktpersoner

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. VD
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.Konstnärlig ledare